Misslyckad utflykt
Idag gjorde vi vår första utflykt utanför stan. Det gäller att fördriva tiden när man bor på hotell, så Patrik hade gjort lite research om vart man kunde ta sig på en dagsutflykt. Valet föll på Matheran, en s.k. Hill station en bit utanför Mumbai. En Hill station är en tillflyktsort för att komma ifrån storstadslivet och myntades under den brittiska regimen för platser dit britterna tog sin tillflykt under monsunen. I TV-serien Indian Summers skildras livet i den kanske mest välkända Hill station, Simla, uppe i Himalaya.
Matheran ligger ca 80 km från Mumbai och 800 meter över havet och är den närmsta Hill station här i trakten. 80 km skulle ta 2,5 timme att köra så vi åkte vid 7:30 på morgonen. Alla säger att bästa tiden att åka dit är nu, när allt är grönt och lummigt. Patrik kollade yr.no för att försäkra sig om vädret, och det skulle vara ok. Det är ju trots allt monsun... Men det var regngrått när vi åkte och det blev inte bättre under dagen. Planen var att åka upp till Matheran, vandra, äta lunch och njuta av utsikten.
Det kändes sådär redan på vägen dit. Regn och vägar som påminde alldeles för mycket om Madagaskar. Och detta är den stora motorvägen mot Pune, den bästa vägen runt Mumbai! Ganska bedrövligt faktiskt. Vi har en fantastisk chaufför och en A6:a, men jag måste säga att vi saknade Amaroken! Nästa bil blir definitivt en SUV! Även de sämsta vägarna i Sydafrika framtår som helt ok i jämförelse.
Regnet blev inte bättre tyvärr, så hela vägen dit var ganska grådaskig. Efter två timmar var vi framme vid foten av berget. Tyvärr var vädret inte alls bättre, snarare tvärtom. Men vi fortsatte den slingriga vägen uppför berget och förstod, trots vädret, att här är mycket vackert. Men det låg en tät regndimma över hela landskapet så utsikten var minimal. Vanligtvis går det ett litet tåg nerifrån dalen upp hela vägen till toppen, men den är under renovering. Så Laxman, vår chaufför, körde så långt upp man kunde. Väl där var det ganska mycket bilar och folk och framför allt mängder av guider som gärna ville ta oss upp till toppen. På häst. Men regnmössa (ingen hjälm) och regn-poncho. "Det regnar bara 15 minuter till, sen spricker det upp", men vi var tveksamma. Det är tre kilometer upp till toppen och vanligtvis går det bra att gå, men nu var det uppenbarligen ganska mycket vatten så ett par gummistövlar hade varit att föredra. Jag var mycket tveksam till hästalternativet och eftersom regnet tilltog valde vi helt enkelt att vända om. Förarligt. Helt fel dag att åka dit helt enkelt.
På vägen ner stannade vi vid ett vattenfall och tog lite bilder i regnet. Men det blev många timmar i bilen för en ganska misslyckad utflykt. Och det dröjer nog ett tag innan jag blir sugen på fler utflykter på den indiska landsbygden.
Matheran ligger ca 80 km från Mumbai och 800 meter över havet och är den närmsta Hill station här i trakten. 80 km skulle ta 2,5 timme att köra så vi åkte vid 7:30 på morgonen. Alla säger att bästa tiden att åka dit är nu, när allt är grönt och lummigt. Patrik kollade yr.no för att försäkra sig om vädret, och det skulle vara ok. Det är ju trots allt monsun... Men det var regngrått när vi åkte och det blev inte bättre under dagen. Planen var att åka upp till Matheran, vandra, äta lunch och njuta av utsikten.
Det kändes sådär redan på vägen dit. Regn och vägar som påminde alldeles för mycket om Madagaskar. Och detta är den stora motorvägen mot Pune, den bästa vägen runt Mumbai! Ganska bedrövligt faktiskt. Vi har en fantastisk chaufför och en A6:a, men jag måste säga att vi saknade Amaroken! Nästa bil blir definitivt en SUV! Även de sämsta vägarna i Sydafrika framtår som helt ok i jämförelse.
Regnet blev inte bättre tyvärr, så hela vägen dit var ganska grådaskig. Efter två timmar var vi framme vid foten av berget. Tyvärr var vädret inte alls bättre, snarare tvärtom. Men vi fortsatte den slingriga vägen uppför berget och förstod, trots vädret, att här är mycket vackert. Men det låg en tät regndimma över hela landskapet så utsikten var minimal. Vanligtvis går det ett litet tåg nerifrån dalen upp hela vägen till toppen, men den är under renovering. Så Laxman, vår chaufför, körde så långt upp man kunde. Väl där var det ganska mycket bilar och folk och framför allt mängder av guider som gärna ville ta oss upp till toppen. På häst. Men regnmössa (ingen hjälm) och regn-poncho. "Det regnar bara 15 minuter till, sen spricker det upp", men vi var tveksamma. Det är tre kilometer upp till toppen och vanligtvis går det bra att gå, men nu var det uppenbarligen ganska mycket vatten så ett par gummistövlar hade varit att föredra. Jag var mycket tveksam till hästalternativet och eftersom regnet tilltog valde vi helt enkelt att vända om. Förarligt. Helt fel dag att åka dit helt enkelt.
På vägen ner stannade vi vid ett vattenfall och tog lite bilder i regnet. Men det blev många timmar i bilen för en ganska misslyckad utflykt. Och det dröjer nog ett tag innan jag blir sugen på fler utflykter på den indiska landsbygden.
Kommentarer
Skicka en kommentar