Hur mycket ryms i ett hål i väggen??

Det här med att handla mat här är en ständig läroprocess. Från att i början vara super-försiktiga har vi nu vidgat våra vyer lite mer och lärt oss efter hand. Att handla mat tillhör ju definitivt inte mina favoritsysslor, men jag måste säga att jag börjar se charmen med att handla här. Det trodde jag nog aldrig, speciellt eftersom man måste åka till så många olika ställen. Det finns sannerligen inget Ica Maxi dit man kan åka och handla allt på en gång! Nej, här är det småskalighet som är melodin.

Igår tog Patrik och jag söndagsrundan för att fylla på förråden. Turen går oftast till Pali Hill market, en marknadsgata i stadsdelen Bandra. Här finns frukt och grönsaker i olika stånd på gatan, en cold store som säljer kyckling, flera s.k. supermarkets, vinaffären, affärer specialiserade på städ- och hushållsprylar, en kemtvätt, en korgaffär och inte minst en bra delikatessaffär m.m. Det är bara en liten trång gata som är några hundra meter lång med den rymmer minst 30-40 olika försäljare som antingen har sina stånd på gatan eller en liten hål-i-väggen-affär.

Vi brukar börja med Choices, en liten supermarket som har i princip allt. Vi har fastnat för den här affären och innehavaren känner oss vid det här laget. Han är alltid där och affären verkar alltid vara öppen. Över disk handlar du det du behöver vad gäller torrvaror, men det finns även lite färska och frysta varor längst in i butiken som kanske är fem meter lång. Varor från golv till tak, mycket välordnat. Och nu har vi lärt oss att om det är något vi inte ser, så finns det förmodligen på lagret vid sidan av. Den här handlaren har alla importerade varor man kan tänkas vilja ha, såsom Kelloggs alla varianter på flingor, Tropicana juice, Bonne Maman sylt, jordnötssmör, konserver, ketchup och såser, Nivea hudvård mm, mm. Dessutom vanligt mjöl och socker, alla indiska kryddor, toapapper, soppåsar, rengöring, mjölk och yogurt. Ja, i princip allt man behöver förutom frukt, grönt, kött och fisk. Och det går så lätt och smidigt att handla! Man bara säger bara vad man vill ha så plockas det fram. När man är klar så bär en av medhjälparna varorna till bilen där Anand eller Laxman tar emot. Och har man råkat glömma plånboken, så skriver ägaren upp skulden i en liten bok! Sebbe var med en gång och tyckte det var ett oerhört smidigt sätt att handla, inga långa gångar att leta i och inga kassor att köa i. Snabbt och effektivt!



Medan Anand eller Laxman packar in varorna i bilen så går vi vidare till fruktmannan på andra sidan gatan. Där ligger de färggranna frukterna i välordnade pyramider och ser väldigt inbjudande ut. Även här finns det importerad frukt såsom äpplen och päron. De växer nämligen inte här, det är för varmt. Så de kommer från USA eller Kina i regel. Det känns sådär tycker jag, att handla frukt som rest runt halva jorden. Men det gör vi ju i Sverige också. I Sydafrika däremot kunde man alltid handla egenproducerat, bara man valde det som hade säsong. Jag köper äpplen och päron här ändå eftersom pojkarna gillar det som mellis. Men annars försöker jag att hålla mig till inhemsk frukt. De lokala apelsinerna (eller om det är clementiner) är väldigt goda. De ser helt omogna ut eftersom de är gröna, men inuti är de söta och goda. Vattenmelonerna är fantastiska så det äter vi nästan varje dag. Och bananer förstås. Det kan man ju leva på om man vill ha något som går att skala på gatan.

Nästa anhalt är grönsaksståndet intill. Grönsaker är billigt, jag har aldrig lyckats spendera mer än 200 rupees där (ca 25 kronor). Man plockar det man vill ha i en rostfri bunke och sen väger och räknar försäljaren. Flera kunder kan handla samtidigt och även här är det många som skriver upp i lilla boken. Numera vågar jag köpa det mesta, bara allt sköljs ordentligt innan vi äter det. Och nu sen min maid Agnes har börjat så slipper jag göra det själv!





Ofta tar vi en tur in i delikatessaffären också, där finns fryst kött och fisk, tyska korvar, italienska charkuterier och riktiga ostar. Mycket annat också. En väldigt trevlig liten butik, men inte billig (det mesta dyrare än i Sverige). Det gäller bara att man har en kylväska med så varorna håller sig tills vi är hemma.

Det hela behöver inte ta mer än en kvart! Och inga kassar behöver varken packas eller bäras. Parkering finns naturligtvis inte, men vad spelar det för roll. Chauffören ställer sig bara på gatan som är enkelriktad. Egentligen får man inte ha sina stånd på gatan om man inte har tillstånd. Så med jämna mellanrum kommer polisen och river ner det som är otillåtet. Det hände för några veckor sen. Då kände jag knappt igen mig när jag kom dit. Men Anand förklarade att sånt händer, men det dröjer inte så länge innan försäljarna är tillbaks ute på gatan igen. Och utrymmet blir lika trångt som förut. Men charmigt! Och alla handlar här. Antingen åker man hit själv, eller skickar sin maid eller sin chaufför. Och när jag kommer hem igen så får jag hjälp att bära upp mina varor, ända in i köket. Så alla de trista momenten med att handla är borta! 

Kommentarer

  1. Ah - gröna apelsiner! Det var det enda som fanns i Liberia när vi bodde där. Helt skogsgröna och perfekt mogna. Sweet memories!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Personliga möten i slummen

Monsun-kaos!