Livet med chaufför

Som expat i Indien har du chaufför. Eller som i vårt fall två. Vi får faktiskt inte ens köra själva, och det räcker med att vara här en dag för att förstå att det är en ganska klok regel. Jag (eller i alla fall bilen) hade inte överlevt många meter i den här trafiken. Så det krävs någon som är van att köra här, som dessutom kan prata språket om det skulle hända något.

Det är fantastiskt skönt att slippa köra bil! Istället för att försöka hitta till okända ställen och bli trött och irriterad av alla köer, tutningar och trafikljus, så kan jag luta mig bakåt och bara insupa allt som händer utanför bilfönstret. Det är aldrig tråkigt här, allt liv försiggår utmed gatorna och det finns alltid något spännande att titta på. En ko som tvättas, någon som blir friserad och rakad i en liten frisersalong, en skräddare som sitter med sin symaskin i ett gathörn, några getter som försöker äta från ett fruktstånd, gubbar som balanserar på överlastade cyklar, kvinnor i vackra saris.... Även om jag kan sitta ganska länge i trafiken blir jag inte alls lika trött här som jag brukade bli i Johannesburg om jag varit ute och åkt. Dessutom slipper jag parkera, tanka eller tvätta bilen! Allt sånt som jag tycker är ur-tråkigt.

Vi är så tacksamma för våra chaufförer, Anand (min) och Laxman (Patriks)! De är helt fantastiska och gör vårt liv här så mycket enklare. Dels för att de är jätteduktiga på att navigera i denna kaotiska stad med alldeles för många fordon på vägarna och dels för att de hjälper oss med det mesta annat som behöver fixas också. Anand och Laxman har hjälpt mig med allt sen vi flyttade in och de pratar med hantverkare och andra som behöver komma hit för att fixa. Anand hittar vart som helst och kommer ihåg alla platser han tagit mig till. Det känns hur tryggt och bra som helst. Anand och Laxman är kompisar och kommunicerar med varandra hela tiden. Så det blir aldrig några missförstånd om vem som skall köra eller göra vad. De har hela tiden koll på läget och de hjälper mer än gärna till med ärenden. Det är inga problem att skicka hem någon av dem för att ta emot en leverans eller någon hantverkare. Och om jag är och handlar så hjälper Anand mig med alla kassar. När vi bodde på hotellet körde Anand pojkarna till skolan och jag tvekar inte en sekund att skicka iväg dem själva med chaufförerna. Och liksom man ser i många bilar här sitter en liten Ganesha på instrumentbrädan och övervakar oss och bilen!

Precis som i USA och i Johannesburg är det här ett väldigt bilburet samhälle. Det går visserligen att promenera utmed gatorna här, men dels är det förfärligt varmt och dålig luft och dels är det ibland omöjligt att ta sig över gatan för all trafik. Det är inte fotgängare som har företräde här precis och det finns få övergångsställen.

Nu får snart Anand och Laxman några dagar ledigt eftersom det är Diwali. Vi lämnar storstan imorgon för några dagars ökenliv i Oman!