Stories from Mumbai

I lördags klev vi upp mitt i natten för att ta flyget till Jagpur, en stad mitt i Indien, ungefär dubbelt så stor som Stockholm. Fortfarande i Maharashtra, samma delstat som vi bor i. Efter en med indiska mått mycket smidig flygresa på en och en halv timme (flygen går aldrig i tid här) landade vi på en liten flygplats i Bromma-storlek. Redan där kände jag att vi lämnat storstan. Renare luft och fågelkvitter! Men oerhört varmt, förmodligen runt 40 grader. Vår förbokade transport väntade och vi begav oss iväg ut på landsbygden, målet var nationalparken Tadoba. Eftersom jag gått upp klockan fyra så hade jag aningen svårt att hålla mig vaken under den drygt två timmar långa bilfärden, men att det var en riktgt indisk väg undgick ingen. Bara vägarna på Madgaskar har varit sämre. Väldigt skumpigt med andra ord, och det kändes ungefär som när vi åkte ut i vildmarken i Kenya. Lite av det riktiga Indien orkade jag dock ändå lägga märke till; små, fattiga byar med oerhört enkla boningar. Kor oc...

Indien och Mumbai är mycket av allt; massor av folk, massor av bilar, massor av hundar, massor av damm, smuts och skräp, massor av ljud, mycket intryck, mycket färg, utsmyckningar och dofter... Eller som David Batra sa i en intervju, "det är som att skruva upp volymen". Ibland måste man därför skruva ner volymen lite och ta en paus. Alla sinnen måste vila, så man orkar med alla intryck, ljud, föroreningar och annat. Att bara få sova i ett helt tyst hotellrum, vilken lyx! Även om nätterna är relativt tysta här där vi bor, så är det ändå mycket ljud. Jag har haft en liten Indien-dipp senaste tiden, så jag är jätteglad för de pauser som vi haft inplanerade efter jul. Först hade vi en långhelg i Dubai och för två veckor sen en underbar vecka i Japan. Båda dessa ställen är såna otroliga kontraster jämfört med Mumbai! Rent och prydligt, tyst och framför allt blå himmel med frisk luft. Tänk vad man saknar det när man inte har det. Gå ut och ta lite frisk luft är ett or...

I lördags var det dags för bröllop igen, för andra gången sen vi flyttade till Indien. En yngre kollega till Patrik överlämnade en vacker inbjudan där hans föräldrar bjöd in oss till festligheterna, både själva vigseln och mottagningen efteråt. Efter att ha konsulterat Patriks sekreterare förstod vi att detta skulle bli ett traditionellt hinduiskt bröllop och att därför indiska festkläder var att föredra. Inte mig emot! Jag åkte och köpte mig en ny sari, lite mer festbetonad en den jag hade sen innan. Roligt! Det är alltid roligt att prova saris, expediterna virar in och veckar och man blir lätt betraktad när man som västerlänning provar saris i en indisk affär. Jag valde en i blått med guldbroderier i chanderi silk (blandning mellan bomull och siden, vävd och lätt transparent). En sari köper du i 6,5 meters osytt tyg där ungefär 80 cm skall tas av för själva blusen som du låter sy upp. Sen skall man också sy i en fåll längs med nederkanten för att skydda sarin när man går. Jag skul...